The awesomeness has come to Akersberga!!

Jag har en fantatstiskt snäll svåger som ger mig Spotify efter månader av tjat.
Tack Gordan!

Nu ska jag lyssna på Lykke Li och en massa Temptations-godingar hela natten!

Later, love!

Igår for hon. Det blonda yrvädret, till The land down under, och Sverige blev lite mindre magiskt. Men det är inte sayonara. Vi ses sen, love! Med en kall bärs i hand i ett somrigt Stockholm (det är faktiskt inte så långt dit ). Ha kul, du duktiga, smarta, fina och mysiga! Du är värd varenda stund.

Puss!

Enter night..

Jag hade by the way världens coolaste dröm förra natten.

Jag gick på lågstadiet (fast jag tror att jag var i min vanliga ålder) och hade börjat i en ny klass. Alla kidsen sprang och satte sig vid alla bänkar, och det blev ingen plats över till mig. Och så var det en liten tjej som såg ut som Maggan i Dennis the menace som var jätteelak som skrek på mig och började springa mot mig. Det är mycket möjligt att hon tänkta spöa schiiiiten ur mig, men då kom Ludvig Svartholm, yep you heard me, min musikaliska musa Ludvig Svartholm, och voltade omkull den elaka tjejen med värsta karate-skillsen. Han uppenbarade sig som en filbunkelugn strong-silent-type-ronin med långt blont hår, och försvann lika snabbt som han dykte upp för att rädda mig.

Jag är hänförd.




Ludvig Svartholm - en ny Bruce Lee..?

Etnolog, people!

Japp, igår var det upprop för Södertörns blivande etnologer. Verkar sjukt spännande, men det lät lite creepy när ämnesansvariga Agneta Lilja upplyste om att vi a-l-d-r-i-g mer kommer att se på världen på samma sätt igen. Eller det kanske är bra, who knows. Som sagt, spännande, ska bara hitta ett snitsigt fält att studera under terminen. Vågar inte säga så mycket mer, kan ha att göra med att etnologi är så pass flummigt att jag inte riktigt kan förklara vad en etnolog gör. Vi ska försöka förstå vissa fenomen ur ett kulturellt perspektiv - det är det officiella svaret iaf!

Gårdagen var en gynnsam dag, indeed. Jag sprang in i två söderhamnare - två klasskamrater, faktiskt. Först var det Johan Lennvall som satt och goffade lunch på Arom, iklädd SATS-tröja (SATS raggade efter-jul-hulliga marsipangrisar på campus till gymet). Senare på väg hem sprang jag in i min gamle vapendragare Dan, som uppenbarligen har sadlat om till flygvärdinna (det var han som sa det, inte jag!) Gossen gav mig en asskön överraskning. Men en öl är spikad, denna veckan eller nästa innan han drar till Köpenhamn! Skoj, skoj.

Nu ska jag fixa restuppgiften - 7000 tecken om The elements of journalism och Lögn, förbannad lögn och journalistik. Inte motiverad för fem öre, men ska bli skönt att göra bort den.

Obama svär presidenteden ikväll kl 18:00 svensk tid. Do NOT miss.

Pust!

Så där.!
Jobba över jul - check!
Överleva i hutlöst lång period av ensamhet - check!
Söka jobb - check!
Få erbjudanden - check, check!
Bokad intervju - check!
Kortpraktik - check!
Rapport -check!

Bara litteraturuppgiften kvar, sen är vi över regnbågen! I etnologins magiska lilla oas....

Nu är jag aprött! Men väskan är packad, så det blir storstad och snygg pojkvän imorrn. Och ett sushiberg!!

Lite sorglig att lämna Kuriren. Vill ha fler fruktstunder. Borde ha snott med mig Gustavs kopp som souvenir - those moments! Ähum..

Bästa idag:
1. Nyhetschefen råkade kalla lokaljournalistiken för inavlad.
2. Har fått supermjuka Alladin-byxor av mammsen - MYYYYS!

OMFG..

28 januari: Gruppaudition/intervju.

The awesomeness.

Sayonara, solitude

Mamms och papps är hemma igen! Tjiho. Nu är det aldrig tyst i huset, och jag känner mig smått socialt dysfunktionell bland såna där "riktiga" människor. Såna som man har närmare relationer till. Creepy! Mammsen hade friterad manjokk med sig hem till mig, så livet är cowabunga! (Manjokk är en ytterst suspekt frukt/grönsak från Sri Lanka som smakar som chips när man friterar och kryddar den.)

Nu blev jag sjuk igen. Febern kryper på out of nowhere och bitch-slappar mig alltid när jag är som mest på G. Tarvligt, men jag är på fötterna iaf. Har försökt vara duktig i all min sjuklighet och hunnit trakassera både nyhetschefen och redaktionchefen med frågor till praktikrapporten som jag inte ens har börjat med (för vi äääälskar att vara ute i sista minuuuuten, tjaaa-la-la-la-laaaa). Jag hade i ärlighetens namn ignorerat den lite eftersom själva praktiken tog upp tiden. Jag har faktiskt gjort mycket mer än vad jag trodde att jag skulle få. Gustav skulle ju sätta mig på ett reportage eller porträtt idag om jag inte hade fått febermania deluxe! Mutter.

Boka buss hem kanske jag borde göra. Måste ju åka hem imorrn. Hm.

Gustav hade "the talk" one-on-one med mig igår om min progress på tidiningen. Han gick fram rätt snällt, det var det mesta som jag själv vet att jag har tendens till, typ min oförmåga att mörda mina älsklingar och få till sexiga ingresser när man har två minuter på sig. Men skriva kan jag, tyckte han, och det var ju en jäkla tur det!

Kontentan: Se till att ingressen är sexig. Iiiingen gillar en osexig ingress. :P
Och kommunicera med grafikerna!